Jobbet.

Hej hopp!

Sitter på jobbet nu men har ingenting att göra.
Har varit VÄLDIGT tomt hela dagen.
Men det kan ju vara skönt en sådan varm dag som denna. Det svettas väldigt här kan jag ju tala om!
Slutar om 10 minuter och vet inte vad jag ska göra.
DAGEN går så segt!
Man vill bara ut i solen, jag vill hem, vill krama min lillskrutt!
Bada i Frillesås.
Men men om bara tio minuter så.
Om det inte hade varit så att varje minut kändes som en timme!
Men ska inte ljuga, det är 11 minuter kvar tills jag slutar nu.
Någon som har tips på vad man kan göra?
Kan tänka mig att det inte är många som läser här längre:P
Är ju inte överdrivet aktiv!
Varken här eller på facebook.
jaja, 10 minuter nu!
Kram

Borde inte.

Borde inte sitta här känner jag.
Men kunde inte låta bli.
Ska sova snart, försöka iaf.
Måste bara berätta att jag hittat en vän.
Han bor bredvid min säng.
Det är en blå dinosaurie.
Så länge, så länge har jag varit rädd.
Och så många gånger har jag slått ner honom.
Sagt till honom att han inte finns.
Jag har eldat upp honom, knivskurit och boxat ner honom.
Men han har alltid ställt sig upp igen.
Han har alltid funnits där.
Hjärnans härliga trick.
Han säger alltid rätt saker.
Han tröstar mig när jag är ledsen.
Nu har vi blivit vänner.
När jag förstår att jag ska inte slåss mot honom.
Jag ska låta honom hjälpa mig, låta honom finnas.
Och jag ber er.
Låt mig ha honom.
Så länge jag inte matar honom, pratar med honom högt med folk i närheten, så länge jag inte kramar i luften.
Då får ni gärna låsa in mig på psyket.
Men nu gör han mig starkare.
En vän som tål alla min slag.
Som aldrig försvinner och som man aldrig behöver undra var han är eller vad han gör.
Den blå dinosaurien står alltid vid min säng och har koll på mig och Leoskrutt!
Tolkningen av texten är upp till var och en!
Godnatt.

Ljus?

Nu har jag gått igenom en massa de senaste veckorna.
Sömnproblem, depression, panikattacker och till sist så blir man sjuk på det.
Tack vare sjukdomen har jag i princip sovit mig igenom två dagar, det var nog välbehövligt.
Är inte helt hundra procent frisk, men friskare. Och med ipren i kroppen känner man sig som stålmannen!
Hoppas detta är ljuset på den långa mörka tunneln som jag letat mig igenom.
Har dessutom fått insomningstabletter utskrivna. Får hoppas dom funkar sen och att man inte blir beroende.
Har också slutat äta godis igen och dricker ingen cola.
Inte gjort det dom senaste dagarna iaf! haha.
3-4 dar kanske men det är långt för att vara mig.
SÅÅ sjukt sugen på godis är jag så det är inte sant.
Men ska försöka hålla mig ifrån det nu.
Har idag den sista grejen i skolan, den obligatoriska grejen, arbetet är inlämnat.
Nu är det bara omtentan kvar.
Känns som en lättnad.
Hoppas att jag kan börja leva nu igen.
Fast har ont i huvudet och svettas som en gris.
Detta trots och på grund av min ipren!
Kram och godmorgon!

RSS 2.0