Jag har aldrig tid att skriva längre känns det som.

Men men..

Just nu sitter jag i min säng för att finnas närvarande för Leo när han ska somna.

Ska försöka ta fler och fler steg ut ur mitt rum för att han ska få träna på att somna ensam.

.

En i min närhet pratade nyss om några som "aldrig" hade problem med nattning hemma.

Barnen gick i säng tyst och snällt och tyckte det var mysigt.

Det är något som ALDRIG i princip händer här hemma.

Jag försöker avdramatisera det så mycket som möjligt.

Prata om det i tid innan och förbereda, föreslå att ligga och läsa, låter honom ligga och kolla nils karlsson pysslning och sitter i rummet med honom ända tills han somnar. Har tidigare till och med suttit i hans säng med honom men det funkar inte. Blir "bråk" ändå. Massa skrik och gråt.

Idag orkade jag inte med det alls.

Har högt blodsocker så blev så trött på skriket och gråten att jag sa till honom att han banne mig fick vara tyst annars går jag ut härifrån.

Och då tystnade han så snabbt och ligger nu tyst och försöker somna.

Så det är svårt att inte använda hot ibland när man går under.

Men jag vet ju att det tydligen inte är så bra eller något.

Men vad gör man när det andra inte funkar?

Jag ger ju honom massa mysiga förslag och det blir ändå bara MASSOR med skrik.

.

Iaf, i övrigt känner jag mig otroligt glad idag :).

Har gjort det de senaste dagarna.

Ibland har glädjen bytts ut mot oro och tänkande.

Men mestadels finns bara glädjen där och det är så FRUKTANSVÄRT JÄVLA skönt.

Ni skulle bara veta!

Jag hoppas lära mig att inte tänka så mycket alltid, att inte alltid analysera sönder ALLT!

haha.

.

Men vi är alltså glada och goa här!

Inga större fel just nu.

Och träningen går bra.

Klarar inte vara utan det en enda dag nu för tiden nästan.

Tycker det är skönt.

Har gått ner (från det att jag vägde som mest) ca 13 kilo och förlorat mer än 30 cm i omfång runt kroppen.

Jag tänker fortsätta kämpa..

Vill gå ner 30 kilo till.

Vi får se hur det går :).

KRAMAR!